Redovisning - Film om lärande

SYNOPSIS

Titel: VoiceThread-utmaningen - en film om lärande

Syfte: Att genom inblickar i ett klassrum skildra hur lärprocessen kan uppstå och utvecklas  genom ”hands-on” då elever och pedagog ska lära sig att använda ett nytt nätbaserat datorprogram/ app som heter ”Voicethread” (www.voicethread.com). Programmet/appen ska användas i undervisningen när eleverna, under tre veckor i mars 2012, ska presentera sin vardag för en dansk och en norsk skolklass under temat ”Dagligdag i Norden”. Temat ingår i ett nordiskt gränsöverskridande samarbetsprojekt som heter GNU och som Glasbergsskolan ingår i.  

Kommunikationen mellan klasserna ska i början ske asynkront i VoiceThread med hjälp av text, bild och ljud och sedan övergå i direktkommunikation (t ex via Skype) när eleverna i de olika länderna ska ge respons till varandra.  

Då ingen av eleverna sedan tidigare känner till VoiceThread måste eleverna lära sig hur programmet fungerar annars kommer inte kommunikationen mellan de nordiska länderna att fungera. Hur ska det gå? Kommer de att klara tidsgränsen?  

Form: Reportage och dramadokumentär

Målgrupp: Forskare i GNU-projektet, övriga deltagare i projektet, kollegor och föräldrar

Längd: ca 7-9 minuter

MANUS:

Första akten

Anlag och presentation

Filmen börjar med att man får se Glasbergsskolan från utsidan, från stora gården, en lugn vinterförmiddag, och en namnskylt talar om var vi befinner oss. När skolan zoomas in så tonas det också in ljud där man hör många barn som är aktiva och diskuterar, löser problem m.m. 

Sedan sveper kameran in i ett av Glasbergsskolans klassrum. Vi får se några av de 16 elever som går på Röd Väg. Eleverna sitter och arbetar med olika saker i smågrupper. 

En speakerröst säger:

”Den 5 mars 2012, om bara några veckor, går startskottet för pilotprojektet ”Dagligdag i Norden” . Då måste dessa elever vara redo att kunna kommunicera med en dansk och en norsk skolklass med hjälp av programmet Voicethread.”

Huvudkonflikt:

Man får se läraren stå inför klassen och fråga:

-”Är det någon som känner till Voicethread.?”

- Någon?

Men ingen av eleverna har hört talas om Voicethread och de vet inte vad det är! De är alldeles tysta och sedan syns bara ett frågetecken.

Speakerrösten säger:

Hur ska det här gå? Kommer klassen att vara redo den femte mars? Kommer de norska och danska eleverna få höra om det ”dagliga livet” i Mölndal?

Läraren sitter sedan vid ett bord och berättar vad som pågår i klassrummet och hur det hela började:

Under år 2012-2014 deltar Glasbergsskolan i ett stort nordiskt samarbetsprojekt, GNU, som handlar om gränsöverskridande undervisning i Danmark, Norge och Sverige. Projektets syfte är att tillsammans med lärare, skolledare och elever hitta nya former för undervisning inom fyra ämnesområden: matematik, modersmål, naturkunskap och samhällskunskap. Elever och lärare från de tre nordiska länderna kommer att gemensamt undersöka på vilket sätt det är gynnsamt för lärande att samarbeta över nationsgränserna i samarbete med forskare.

Min klass ska arbeta med modersmålet och har som första uppgift att presentera sitt ”dagliga liv” för den norska och danska klassen som i sin tur skall ge respons på innehållet. Presentationen skall göras i programmet Voicethread, innehålla bilder, ljud och text. 

Eleverna får följande frågor att fundera över:

Hur ska vi gå tillväga för att lära oss det nya programmet/appen?

Hur lär vi oss nya saker?

Hur tänker ni att vi ska gå vidare?

Har vi gjort något liknade?

Hur löste vi det då?

Svaren på frågorna skriver eleverna ner. Eleverna blir intervjuade av läraren och får då berätta vad de tänker.

Vändpunkt 1 

Sedan följer snabba klipp med elevernas tankar inspelade i Photo Booth. Eleverna sitter två och två och berättar om sina funderingar.

Andra akten

Läraren står inför klassen och säger:

För att vara säkra på att vi ska lyckas med pilotprojektet innan 5 mars ska ni nu få en utmaning:

- Alla elever ska göra var sin bokrecension i Voicethread för att lära sig programmet. En bokrecension där bild, ljud och text samspelar. Ni får en vecka på er att göra klart uppgiften. 

I ett antal sekvenser från klassrummet får man sedan följa hur eleverna prövar sig fram i användandet av programmet. 

Delkonflikt 

Ganska så snart upptäcker eleverna att det blir trögt att arbeta med programmet när alla arbetar samtidigt och att det ”hänger sig”. Voicethreadkontot som läraren har skapat räcker inte till utan måste uppgraderas... Hur gör man det? 

Utmaning för läraren!

Vändpunkt  2 

Läraren ordnar en klassinloggning på Voicethread och i bild ser man en kort information hur man gör. Elevernas arbetet startas upp igen och nu går det lättare för alla eleverna.

I ett antal sekvenser får man återigen följa hur eleverna tar sig an programmet genom att testa och pröva sig fram.

Tredje akten

Speakerrösten hörs igen:

Avgörandets stund är snart inne och om bara två veckor ska eleverna börja sitt pilotprojekt! Kommer alla hinna klart? Jodå, se här... här kan man se elevernas alla bokrecensioner. Eleverna är nöjda och pedagogen är glad och andas ut. Nu väntar arbete för eleverna att skriva om sin vardag och presentera det för de norska och danska eleverna.

Samtidigt får vi se en filmad sekvens från datorn där man ser att flera bokrecensioner finns färdiga och man kan höra och se introt till två bokrecensioner.

Avslut

Reflektioner om filmprojektet...

Ungefär samtidigt som jag läst boken ”Manus och dramaturgi för film” av T. Granath i höstas fick eleverna i min klass varsin iPad att låna till läsårets slut. En stor händelse för både eleverna och för mig! Mina första idéer till manuset var att göra en reportagefilm om hur klassen använde iPads i klassrummet men insåg tidigt att det greppade över ett för stort område. 

Efter jul tog GNU-projektet, som Glasbergsskolan deltar i, fart och vi pedagoger från de tre klasserna i Danmark, Norge och Sverige började skriva arbetsplaneringar för hur vi skulle förbereda våra klasser inför pilotprojektets tre veckor i mars. Vi har sedan tidigare bestämt att klasserna ska kommunicera via programmet ”VoiceThread” och då jag visste att eleverna inte var bekanta med programmet sedan tidigare föddes idén till att filma hur klassen tar sig an att lära sig använda programmet så att de känner sig säkra på det inför pilotprojektet. Funderade länge på om filmen skulle bli en blandning mellan reportage och dramadokumentär eller en ren informations/utbildningsfilm. Dramadokumentär och reportage då jag i förväg inte riktigt kunde veta vad som skulle hända de närmsta veckorna i klassrummet, men kunde ana att det säkert skulle dyka upp ”konflikter” längs med vägen som vi på något sätt kommer att bli tvugna att lösa, eller informationsfilm för de forskare vid t ex Högskolan i Väst som är knutna till GNU-projektet och som vill få en inblick i hur undervisningen går till innan, under och efter pilotprojektet. Bestämde mig till slut för att det skulle bli en blandning mellan dramadokumentär, där ”den autentiska dramatiken och det kronologiska skeendet får ge plats åt dramaturgins prestationer och överenskommelser”  och ”den spelas in med människor som var med vid den verkliga händelsen och som spelar sig själva” (sid 138, T. Granath), och reportage då en sådan film tar upp verkliga händelser, företeelser, personer, platser m.m. (sid 127, T. Granath).


Att skapa ett Storyboard med bildutsnitt och där visa hur kameran skulle röra sig och var den skulle vara placerad gick inte att få till för mig då jag inte kunde förutse vad som skulle hända på lektionerna. Jag försökte istället fånga tillfällena under arbetets gång och ibland bad jag eleverna upprepa vad de precis hade sagt om jag inte hade hunnit få fram filmkameran.

”Hinder skapar framåtrörelse, med det måste vara ett rejält hinder, som det är svårt för karaktärerna att ta sig förbi.” (sid 66, T. Granath) Började att bygga manuset utifrån filmens första hinder eller huvudkonflikt; att inte någon av eleverna kände till programmet sedan tidigare och att de måste lära sig det innan en viss tidpunkt. ”Dramats berättelse drivs framåt av en huvudkonflikt. Huvudkonflikten är det övergripande problemet som genomsyrar allt som sker i ett drama. Det är den konflikt som presenteras först och som avgörs sist.” (sid 102, T. Granath) 


När eleverna fick tänka till om hur de lär sig nya saker så framkom det att de flesta ville pröva och testa tillsammans med andra och därför valde jag att de skulle få arbeta direkt med programmet (hands on) utan att ha någon genomgång om hur det fungerade. 

”Det är genom kaos och hinder som vi människor utvecklas, skaffar oss erfarenheter, mognar och går vidare.” ”I fördjupningen inträder ett tillstånd som kräver handling av någon av karaktärerna. Det kan vara en kris eller utmaning."  (sid 109, T. Granath) Därför fick eleverna en utmaning att lära sig programmet genom att göra en bokrecension under en kortare period. Bokpresentationer har eleverna arbetat med under flera år och är väl förtrogna med sedan tidigare.

Filmen avslutas med att eleverna har antagit utmaningen och lyckats genomföra sitt arbete  med bokrecensionerna och på så sätt att lära sig programmet.

Det andra hindret/delkonflikten hade jag inte förutbestämt i manuset utan hade bara en viss föraning om att något ”hinder” kommer att dyka upp längs med vägen. Mycket riktigt kom det ett hinder snabbt under de första dagarna, ett ganska stort som tog ca två veckor att lösa för mig, när eleverna var riktigt sugna på att testa och pröva programmet, då blev det mycket segt och trögt att arbeta alla på en gång och det inte gick att kommentera andras arbeten. Det dök upp engelska varningstexter och uppmaningar som eleverna inte förstod och jag visste inte riktigt hur vi skulle gå vidare. Jag fick pröva mig fram genom att köpa ett klassabonnemang och sedan fundera ut hur och vilka mailadresser och konton som skulle delas ut till eleverna. Det var också svårt att förutse hur programmet på datorn fungerade jämfört med hur appen fungerade på iPaden. Men till slut fick vi ordning på det och elevernas nyfikenhet och kreativitet satte fart igen!