Uppgift:
Redogör, med hänvisningar till litteratur och föreläsningar, för mediers påverkan i lärmiljöer i ett blogginlägg.
I nationalencyklopedi står det att medier är kanaler för förmedling av information och underhållning och att social medier är samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. (Läst http://www.ne.se/sok?q=medier den10 april, 2012)
Barnen som jag möter i skolans vardag är i åldern 9-12 år och de har dagligen tillgång till antingen iPads eller Mac-datorer som de kopplar upp mot skolans nätverk. De medievanor som jag kan se och höra att eleverna använder före, under och efter undervisningen i skolan och som de berättar att de använder hemma, bekräftas i en undersökning som Statens medieråd har genomfört. Undersökningens resultat beskrivs på sidan www. mediabarn. se och enligt dem så använder 95% av barnen i åldern 9-12 år internet på sin fritid I den här åldersperioden blir internetanvändningen ”mer varierad och barnen utför allt fler olika aktiviteter på nätet som handlar om lek och spel, om att träffa och prata med kompisar och om att söka information.” (läst www.mediabarn.se/9-12-ar/ den 8 april, 2012)
Vidare står det att det är spel som är den vanligaste aktiviteten på nätet för både flickor och pojkar och att så många som åtta av tio spelar på nätet på sin fritid.
”Det är nästan lika populärt att titta på filmklipp som att spela, framför allt hos pojkar. För pojkarna är det sedan ett stort hopp ned till tredjeplatsen över mest populära internetaktiviteterna, att chatta, vilket ca fyra av tio gör på fritiden. Att umgås på sociala sajter och att göra läxor och skolarbeten gör drygt en fjärdedel av pojkarna regelbundet.”
Enligt mediabarn.se så finns det en skillnad i hur de använder internet mot pojkarna. ”Det är inte fullt lika vanligt att spela spel eller att titta på filmklipp på nätet. Drygt hälften chattar och mer än en tredjedel umgås på sociala sajter regelbundet.” En stor skillnad mellan könen är att i den här åldern börjar flickorna läsa bloggar som i princip inga pojkar gör.
Statens medieråd bildades den 1 januari 2011 med uppdraget att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. De skriver bl. a. om begreppet ”mediekunnighet” som de menar är ”de kompetenser som gör att människor kan hitta, analysera, värdera och skapa innehåll i olika mediala genrer och former.” På Statens medieråd hittar man mycket material som pedagoger kan använda i skolan för att stärka barn och unga i deras medieanvändning. Där kan man bl.a. läsa och ladda hem flera lärarhandledningar som innehåller konkreta tips på hur man kan diskutera medievanor och mediebruk tillsammans med elever. T ex. följande:
Är det då bara internet som gäller som medie-kanal för barnen i den här åldersgruppen? Nej, internet har inte slagit ut traditionella medier hos de unga, säger en professor som heter Olle Findahl. Han har genomfört en undersökning av barn och ungas medieanvändning i internetvärlden för NORDICOM vid Göteborgs universitet i samarbete med Statens medieråd m fl.
”De senaste 30-åren kan man se en svag minskning av tv-tittande och lyssnande på radio och inspelad musik. Även läsningen har minskat svagt, särskilt fack- och läroböcker. Fortfarande används dock traditionella medier mer än internet. 75 procent av medietiden ägnar skolbarnen (9-14 år) åt traditionella medier och bland äldre ungdomar (15-24 år) är andelen 60 procent. På ett liknande sätt som när televisionen infördes på 1950-talet utgör internet inte en konkurrent utan ett komplement till äldre medietekniker. Framför allt konsumerar de unga digitaliserad musik och video på internet. Till detta kommer nya kommunikationsformer i sociala nätverken, kontakter med likasinnade som delar samma intressen. Bland ungdomar har Facebook större räckvidd än dagstidningar och nästan samma räckvidd som tv. Spotifys räckvidd bland ungdomar ligger inte långt efter radions. Internetanvändning slår alltså inte ut den traditionella medieanvändningen. De som använder internet mest är också mycket flitiga användare av de traditionella medierna.” (läst http://www.statensmedierad.se/Kunskap/Internet/Barn-och-ungas-medieanvandning-i-Internet-varlden_2/ den 10 april, 2012)
Ett av skolans uppdrag är bl. a. att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. I Lgr 11, under Skolans värdegrund, sid 9, står det att skolan
”har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
På Skolverkets sida står det att:
”Under 2000-talet har det i EU- och OECD-sammanhang pågått en diskussion om vad varje medborgare behöver för att klara sig väl och vad samhället i ett längre perspektiv antas behöva för kompetenser och förhållningssätt för att utvecklas hållbart.””EU:s åtta nyckelkompetenser gäller alla medborgare och är: Kommunikation på modersmålet, Kommunikation på främmande språk, Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, Digital kompetens, Lära att lära, Social och medborgerlig kompetens, Initiativförmåga och företagaranda och Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. De åtta nyckelkompetenserna gäller alla medborgare och det som de anses behöva för att framgångsrikt ta de olika stegen inom skolväsendet, till högre utbildning och eller till arbetsliv.”
Ett led i att uppfylla uppdraget att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället och nå EU:s nyckelkompetenser blir då, tycker jag, att föra in de olika medier som eleverna använder sig av även utanför skolans väggar, tex. film, blogg, spel, dagstidningar i undervisningens alla ämnen och på så sätt få en naturlig anledning att, i det dagliga skolarbetet, arbeta med frågor kring medier och mediakunskap. Jag tror också starkt på att eleverna tränar sig på flera av EUs nyckelkompetenser genom att använda sig av program och appar som lockar till skapande och kreativitet, t ex iMovie, Garageband, Pages och KeyNote för att göra presentationer, nyhetsprogram, film m.m. Om elever och pedagoger dessutom dokumenterar lärprocesserna och reflekterar över dessa i t ex. Fronter eller Unikum så tränas ännu fler nyckelkompetenser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar